Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. ~t
huml·en●en hög, slingrande växt vars fruktställningar används vid ölberedning
i Sverige numera odlad mest som prydnadsväxt
bot.humleodling○äv. om fruktställningarnai öl balanseras sötman från malten av beskan från humlen○äv. om en närbesläktad (odlad) art o.d.humlesläktetjapansk humlesedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. humble; trol. av slaviskt urspr.; jfr polska chmiel ’humle’