Svensk ordbok 2009, webbversion

hum`le substantiv ~n äv. ~t huml·en●en hög, slingrande växt vars fruktställningar an­vänds vid ölberedning i Sverige nu­mera odlad mest som prydnads­växt bot.humleodling○äv. om fruktställningarnai öl balanseras sötman från malten av beskan från humlen○äv. om en när­besläktad (odlad) art o.d.humlesläktetjapansk humlesedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. humble; trol. av slaviskt urspr.; jfr polska chmiel ’humle’