Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
hum·an·itet·en●sinne för medmänniskornas värdighet och grundläggande rättigheter
som yttrar sig i medkänsla, medmänskligt uppträdande o.d.
psykol.JFRcohyponymhumanist 2cohyponymmänsklighet 2
humanitetsidealsegrarna visade ingen humanitet mot den besegrade fiendensedan 1628av lat. huma´nitas ’mänskliga egenskaper; mänsklighet’; till human