Svensk ordbok 2009, webbversion

hugg`tand substantiv ~en huggtänder hugg|­tand·en●kraftig vass tand hos vissa djur; särsk. om hörn­tänder hos t.ex. rov­djur, apor och svin men äv. om elefantens fram­tänder (betar) zool.JFRcohyponymgifttand sedan 1778