Svensk ordbok 2009, webbversion
hugg
`
tand
substantiv
~en huggtänder
hugg|tand·en
●
kraftig vass tand
hos vissa djur; särsk. om hörntänder hos t.ex. rovdjur, apor och svin men äv. om elefantens framtänder (betar)
zool.
JFR
cohyponym
gifttand
sedan 1778