Svensk ordbok 2009, webbversion

ho`vdjur substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en hov|­djur·et●(typ av) dägg­djur med förhornade tå­spetsar dvs. med hovar el. klövar; vanligen om udda­tåiga och par­tåiga hov­djur, särsk. de udda­tåiga (häst­djur, nos­hörningar och tapirer) zool.alla hovdjur är växt­ätaresedan 1843