Svensk ordbok 2009, webbversion
ho`vdjur
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
hov|djur·et●(typ av) däggdjur med förhornade tåspetsar
dvs. med hovar el. klövar; vanligen om uddatåiga och partåiga hovdjur, särsk. de uddatåiga (hästdjur, noshörningar och tapirer)
zool.alla hovdjur är växtätaresedan 1843