Svensk ordbok 2009, webbversion

hortonom [-nå´m] substantiv ~en ~er horto·nom·en●(titel för) person med examen från lantbruks­universitet, med in­riktning på hortikultur trädg.yrk.sedan 1930-talettill lat. hor´tus ’träd­gård’ och -nom, ändelse som an­ger att en person sysslar med viss forskning el. liknande verksamhet, av grek. -nomos, till nem´ein ’ordna; fördela’