Svensk ordbok 2009, webbversion
horisonta
`
lplan
substantiv
~et
horisont·al|plan·et
●
vågrätt plan
särsk. allmänt (ungefär) om markplanet
rum.
SYN.
synonym
vågplan
MOTSATS
antonym
vertikalplan
karuseller snurrar normalt i horisontalplanet
sedan 1690