Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
hop|koppl·ar●vanligen lös förb., sekoppla 1
förena med kopplingsanordning
komm.trafik.vagnarna hopkopplades○ofta bildligtgöra (teoretisk) anknytning
mellan abstrakta företeelser
klimatfrågan och de därmed hopkopplade frågornahopkoppla ngn/ngt (med ngn/ngt), hopkoppla ngrasedan 1789Subst.:vbid1-183896hopkopplande,
vbid2-183896hopkoppling