Svensk ordbok 2009, webbversion

ho`pfoga verb ~de ~t hop|­fog·ar●ofta lös förb. i formenfoga ihop sätta samman (o­lika detaljer) till en enhet af.att hopfoga fragmenten till en samman­hängande text var inte lätthopfoga ngt (till ngt)sedan 1600Subst.:vbid1-183778hopfogande, vbid2-183778hopfogning