Svensk ordbok 2009, webbversion

homofoni´ substantiv ~n homo·fonin1typ av musikalisk fler­stämmighet där en stämma är ledande medan de an­dra ackompanjerar musikJFRcohyponympolyfoni homofonin är vanlig in­om t.ex. wien­klassicismsedan 18642det att ord (lemman) har samma ut­tal men o­lika stavning och (vanligen) betydelse språkvet.JFRcohyponymhomografi sedan ca 1960