Svensk ordbok 2009, webbversion

1homo [hå´-el.hom`-] substantiv, ingen böjning ●människa som benämning på det släkte hon till­hör mest i vetenskapliga samman­hangvetenskapl.zool.homo sapiens(den kloka) människanden veder­tagna beteckningen på människan som nu­mera enda art i sitt släktesedan 1883av lat. hom´o ’människa; man’
2homo [hå´-el.hom`-] adjektiv, ingen böjning ●endast predikativt homosexuell vard.psykol.yrk.i flera länder kan man gifta sig o­beroende av om man är homo eller heterosedan åtm. 1960-taletse homo-