Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
hjärt|klapp·ning·en●(tillfällig) förnimmelse av onormal, hastigare eller kraftigare hjärtverksamhet
ofta på grund av ngn akut fysisk el. psykisk belastning
med.SYN.synonymtakykardi
hon får hjärtklappning när hon har druckit starkt kaffesedan 1739; formen hjärteklappning 1642