Svensk ordbok 2009, webbversion
hjä`rnvindling
substantiv ~en ~ar
hjärn|vindl·ing·en●vanligen plur.
veck i hjärnans yttre del, åtskilt från andra veck genom fåror
med.○ofta mer el. mindre bildligt med tonvikt på tankefunktionenett problem som verkligen ansträngde hjärnvindlingarnasedan 1901