Svensk ordbok 2009, webbversion

hjäl`pspråk substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en hjälp|­språk·et●språk som an­vänds som nödutväg fast­än det inte är moders­mål för ngn av de sam­talande vid sam­tal där inte alla behärskar ngt av del­tagarnas moders­mål språkvet.svenskar och danskar an­vänder i­bland engelska som hjälpspråk○spec. om konst­gjort språkdet mest kända exemplet på ett hjälpspråk är esperantosedan 1912