Svensk ordbok 2009, webbversion

hjäl`pare substantiv ~n äv. vard. hjälparn, plur. ~, best. plur. hjälparna hjälp·ar·en●person som lämnar (av­görande) hjälp ofta nästan livs­avgörande; spec. som ett slags namn på Kristus yrk.en hjälpare i nödenJesus, Hjälparen som helar människorsedan början av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. hiälpare