Svensk ordbok 2009, webbversion
hitt`elön
substantiv ~en ~er
hitte|lön·en●belöning för att man hittat och överlämnat ngns förlorade föremål
samh.utlova hittelönbetala hittelönfå hittelön10% av den upphittade summan i hittelön(i/som) hittelön (för ngt), en hittelön (på BELOPP)sedan 1681