Svensk ordbok 2009, webbversion
hir´d
substantiv ~en ~er
hird·en●personlig livvakt för (fornnordisk) kung eller storman
admin.samh.hirdmansedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. hirþ ’livvakt; hovfolk’; av forneng. hir(e)d med samma betydelse, eg. samma ord som ty. Heirat ’giftermål’