Svensk ordbok 2009, webbversion
himm`elsekvator
substantiv ~n
himmels|ekv·at·orn●vanligen best. f. sing.
(tänkt) cirkel som bildas av skärningen mellan jordekvatorns plan och himlavalvet
särsk. för angivelse av himlakroppars läge
astron.stjärnan finns på den södra delen av himlen nära himmelsekvatornsedan 1858