Svensk ordbok 2009, webbversion

himm`elsekvator substantiv ~n himmels|­ekv·at·orn●vanligen best. f. sing. (tänkt) cirkel som bildas av skärningen mellan jordekvatorns plan och himla­valvet särsk. för an­givelse av himla­kroppars läge astron.stjärnan finns på den södra delen av himlen nära himmelsekvatornsedan 1858