Svensk ordbok 2009, webbversion

1him`la adjektiv, ingen böjning ●förskräcklig ett milt kraftuttr.admin.det var ett himla livjag blev så himla arg (adv.)sedan 1704bildn. till himmel
2him`la verb ~de ~t himl·ar●an­lägga ett fromt (och sken­heligt) ansikts­uttryck ibl. under blickande mot himlen Nollhon himlade med ögonen när hon berättade att grannen hade fått fortkörnings­böter i­genhimla (med ngt)sedan ca 1750jfr da. himle med samma betydelse; till himmel Subst.:vbid1-182199himlande