Svensk ordbok 2009, webbversion

hick´ory substantiv ~n ●typ av hög­växande träd med hårt, segt virke före­kommande i Nord­amerika bot.hickorynöt○äv. om virket, anv. t.ex. till verktygsskaft och förr till skidorhickoryskidasedan 1756av eng. hickory med samma betydelse, förkortning av pohickery ’mjölk eller olja från hickorynöten’; urspr. ett indianspråksord från Virginia, USA