Svensk ordbok 2009, webbversion
hexagon
[-gå´n]
substantiv ~en ~er
hexa·gon·en●plan geometrisk figur som begränsas av sex sidor
mat.bikupans vaxkakor är uppbyggda av ett mönster av hexagonersedan 1691till grek. hex´ ’sex’ och goni´a ’hörn, vinkel’