Svensk ordbok 2009, webbversion
heuristik
[
hevristi
´
k
]
substantiv
~en
heur·ist·ik·en
●
metod att upptäcka eller bilda ny (vetenskaplig) kunskap
vetenskapl.
○
äv. om läran om sådana metoder
sedan 1806
till grek.
heuris
´
kein
’finna; upptäcka’