Svensk ordbok 2009, webbversion

heuristik [hevristi´k] substantiv ~en heur·ist·ik·en●metod att upp­täcka eller bilda ny (vetenskaplig) kunskap vetenskapl.○äv. om läran om så­dana metodersedan 1806till grek. heuris´kein ’finna; upp­täcka’