Svensk ordbok 2009, webbversion

hetma´n substantiv ~en ~er hetman·en●(titel för) hög militär befäl­havare i Polen histor.mil.yrk.kronhetmanstorhetmansedan 1708av polska hetman med samma betydelse; trol. från ngn äldre form av ty. Hauptmann ’kapten’; jfr hövitsman