Svensk ordbok 2009, webbversion

heterotrof [-trå´f] adjektiv ~t hetero·trof●som inte är självnärande dvs. inte kan om­bilda o­organiska ämnen till organiska bot.MOTSATSantonymautotrof alla djur är heterotrofasedan 1909till hetero- och grek. trophe´ ’näring’