Svensk ordbok 2009, webbversion
heterotrof
[-trå´f]
adjektiv ~t
hetero·trof●som inte är självnärande
dvs. inte kan ombilda oorganiska ämnen till organiska
bot.MOTSATSantonymautotrof
alla djur är heterotrofasedan 1909till hetero- och grek. trophe´ ’näring’