Svensk ordbok 2009, webbversion
herbici´d
substantiv ~en ~er
herbi·cid·en●kemiskt bekämpningsmedel mot ogräs
biol.bot.kem.herbicider tillförs oftast genom besprutning av bladverketsedan 1949modern bildn. till lat. her´ba ’växt’ och -ci´da ’dödare’, till cæ´dere ’döda’