Svensk ordbok 2009, webbversion
hemm
`
ahörande
adjektiv
,
ingen
böjning
hemma|hör·ande
●
som har en naturlig och berättigad plats
någonstans; särsk. om person som bor på viss plats
Noll
JFR
cohyponym
bofast
NN, hemmahörande i Sandviken
hemmahörande ngnstans
sedan 1852