Svensk ordbok 2009, webbversion

hemm`ahörande adjektiv, ingen böjning hemma|­hör·ande●som har en naturlig och berättigad plats någon­stans; särsk. om person som bor på viss plats NollJFRcohyponymbofast NN, hemmahörande i Sandvikenhemmahörande ngnstanssedan 1852