Svensk ordbok 2009, webbversion

hemm`afru substantiv ~n ~ar hemma|­fru·ar●kvinna som (för till­fället) inte ut­övar yrkes­arbete utan i stället ägnar sig åt skötsel av hemmet arb.yrk.hon valde att vara hemmafru medan barnen var småsedan åtm. ca 1950