Svensk ordbok 2009, webbversion
verb hemförde hemfört, pres. hemför
hem|för·de●äv. lös förb. i formenföra hem
föra med sig till hemmet
el. hemorten, hemlandet e.d.
Nollexpeditionen hemförde en mängd arkeologiska fynd○äv. bildligtendast fast sammansättn.
lyckas tillskansa sig
hemföra segernhemföra prisethemföra ngtsedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. hemföra
Subst.:vbid1-181211hemförande,
vbid2-181211hemföring