Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
hem|bud·et●erbjudande om köp eller inlösen av egendom
till person med företrädes- el. lösningsrätt
ekon.förslaget om obligatoriskt hembud vid försäljning av bostadsrättslägenheterfå hembudavlidangt högt.
tonsättaren NN fick hembud natten mot måndag efter en längre tids sjukdom
sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. hembuþ