Svensk ordbok 2009, webbversion

hem`bud substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en hem|­bud·et●erbjudande om köp eller in­lösen av egendom till person med företrädes- el. lösnings­rätt ekon.för­slaget om obligatoriskt hembud vid försäljning av bostadsrätts­lägenheterfå hembudav­lidangt högt.​ ton­sättaren NN fick hem­bud natten mot mån­dag efter en längre tids sjukdom sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. hembuþ