Svensk ordbok 2009, webbversion

he`dersman substantiv ~nen hedersmän, best. plur. hedersmännen heders|­mann·en●på­litlig och hygglig person psykol.yrk.den gamle hedersmannen brukade sticka till dem en slant då och då○spec., särsk. förr, om socialt under­ställd personvänligt men ibl. ngt ned­låtandevår tro­tjänare, den gamle hedersmannensedan 1791Gubben Noach, gubben Noach var en hedersman.Carl Michael Bellman, Fredmans sånger (1791), nr 36