Svensk ordbok 2009, webbversion

he`dendom substantiv ~en heden·dom·en●religiös tro helt utan sam­band med kristen och judisk (och muslimsk) tradition särsk. om förment lägre religioner (enl. väster­ländskt syn­sätt), gärna med in­slag av mångguda­dyrkan relig.○ngn gång spec.ateism hedendomen i det moderna välfärds­samhälletsedan 1335stadgar utfärdade i Skara av kung Magnus till efterrättelse för alla västgötar (Svenskt Diplomatarium)fornsv. hedhindomber