Svensk ordbok 2009, webbversion

hearing [hi´r-] substantiv ~en ~ar hear·ing·en●typ av större, offentlig ut­frågning ofta av en blandad grupp av makt­havare och experter m-med.JFRcohyponymteach-in en hearing om klimat­förändringar○urspr. om en typ av ut­frågning in­för ut­skott av USA:s folk­representationen hearing (om ngt/SATS)sedan 1963av eng. hearing med samma betydelse, till hear ’höra’ Hearing är ett an­vändbart men lite o­bekvämt engelskt lån­ord. Man har försökt lansera höring och hörning som svenska ersättnings­ord, men utan större fram­gång, kan­ske där­för att det inte var klart vilket av suffixen -ing och -ning som skulle väljas. Jämför stilruta för dopning/doping.