Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
hatt·ar●handla obeslutsamt
vard.psykol.○spec.vanligen med partikel, t.ex.omkring
planlöst förflytta sig hit och dit
de hattade omkring i en halvtimme innan de hittade en parkeringsplatshatta (omkring) (ngnstans)sedan 1920till hatt
Subst.:vbid1-180101hattande