Svensk ordbok 2009, webbversion
has
`
pla
verb
~de ~t
hasp·lar
●
ofta med partikel, särsk.
av, ut
linda upp eller av på haspel
jakt.
linan hasplas av/ut vid kastet
haspla (av/ut) ngt
sedan 1832
Subst.:
vbid1-179997
hasplande
,
vbid2-179997
haspling