Svensk ordbok 2009, webbversion
ha`rvärjan
substantiv,
best. f.
har|värj·anNollta till harvärjanfly
hellre än att råka i slagsmål tog han till harvärjan
sedan 1665jfr ty. das Hasenpanier ergreifen ’ta till harvärjan’, till äldre Panier ’harsvans’ (haren sätter svansen i vädret, när den flyr)