Svensk ordbok 2009, webbversion

harts substantiv ~et ~er harts·et●en blandning av organiska ämnen som bildas i växter och som an­vänds för ytbehandlingsändamål och limning ämne.hartsoljagummihartskonsthartsnaturhartshartser bildas och ut­söndras i ökad mängd från träd som sårats○äv. om mot­svarande syntetiska ämnesedan 1640av ty. Harz ’kåda; harts’; av om­diskuterat urspr.