Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
harm·oni·er·ar1passa väl ihop
med ngt; spec. i estetiskt avseende men äv. allmännare
komm.konstvet.färgerna harmonierade välhatten harmonierade inte med den övriga klädselnharmoniera med ngtsedan 17932få att passa ihop
form.som politiker vill hon att människors intressen och önskningar harmonieras på bästa sättharmoniera ngtsedan 1850till harmoni
Subst.:vbid1-179768harmonierande,
vbid2-179768harmoniering;
harmoni