Svensk ordbok 2009, webbversion

harangera [haraŋge´-] verb ~de ~t har·ang·er·ar●hålla (hyllande) tal till ngn komm.○ofta försvagatom­nämna i berömmande orda­lag mål­skytten NN ska speciellt harangerasharangera ngnsedan 1716Subst.:vbid1-179681harangerande, vbid2-179681harangering