Svensk ordbok 2009, webbversion

happening [häp´-] substantiv ~en, plur. ~ar äv. ~s, best. plur. ~arna happen·ing·en●en teaterliknande scenisk konst­form där skeendet delvis är o­förutsebart och chockartat och ofta bygger på publikens med­verkan scen.○äv. om en­staka före­ställningen happening där en figur i pyjamas sågade sönder ett pianosedan 1962av eng. happening med samma betydelse, eg. ’händelse’, till happen ’hända’