Svensk ordbok 2009, webbversion

han`tverk substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en hant|­verk·et●arbets­form vid produktion där arbetet ut­förs i liten skala med tekniskt enkla hjälp­medel och kräver god yrkes­skicklighet om arbets­formen som så­dan el. en­skild gren arb.hantverkslärlingkonsthantverksmåhantverköver­gången från hantverk till industrifler och fler av de gamla hantverken försvinnerhan ut­övade sko­makarens hantverk○äv. om mot­svarande produktbordet är ett gott hantverk○äv. om intellektuellt arbeteveder­tagna metoder (som går att lära in) ibl. i viss mot­sättning till skapar­kraft, inspiration o.d. författaren behärskar inte hantverket: att berätta en god historiasedan 1526av lågty. hantwerk eller ty. Handwerk med samma betydelse; till hand och verk