Svensk ordbok 2009, webbversion

han`tel substantiv ~n hantlar hantl·ar●ett tränings­redskap med två tyngder fästa i var sin ända av en stång särsk. om mindre typer av­sedda för en hand sport.verkt.han stärker arm­musklerna med hantlarsedan 1882av ty. Hantel med samma betydelse; bildn. till hand