Svensk ordbok 2009, webbversion

hal`sa verb ~de ~t hals·ar1dricka direkt ur flaska kokk.halsa en ölhalsa (ngt) (ur ngt)sedan 19142sträcka halsen på segel sjö.halsa fockenhalsa ngtsedan 1856Subst.:vbid1-177951halsande, vbid2-177951halsning