Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n hallåor
hallå·an●kvinnlig annonsör av radio- eller tv-program
m-med.yrk.sedan 1960
[-lå`ael.-lå´a]
verb ~de ~t
hallå·ar1ropa hallå
el. påkalla uppmärksamhet på annat sätt
vard.komm.hallåa (på ngn)sedan ca 18302fungera som hallåman eller hallåa
vard.m-med.hallåasedan 1929Subst.:vbid1-177827hallåande