Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
hall|stämpl·ar●ge viss prägel åt
af.samh.○ofta spec.garantera status eller äkthet hos
hon föredrar verk av okända konstnärer framför den hallstämplade konsten○urspr. om (representant för) hallrättförse (vara) med stämpel som tecken på felfrihet
hallstämpla ngtsedan 1837 i sin nuv. bet.Subst.:vbid1-177805hallstämplande,
vbid2-177805hallstämpling