Svensk ordbok 2009, webbversion
[jös`-el.jöt`s-]
verb ~de ~t
göd·slar●sprida gödsel över
jordbr.konstgödslagödsla trädgårdshäcken○äv.tillföra näring till
växt e.d.
det avklippta gräset gödslar gräsmattan○äv. bildligtströ omkring sig i stor mängd
en mecenat som formligen gödslade med pengargödsla (ngt) (med ngt)sedan 1648Subst.:vbid1-177263gödslande,
vbid2-177263gödsling