Svensk ordbok 2009, webbversion

gödsla [jös`-el.jöt`s-] verb ~de ~t göd·slar●sprida gödsel över jordbr.konstgödslagödsla trädgårdshäcken○äv.till­föra näring till växt e.d. det av­klippta gräset gödslar gräs­mattan○äv. bildligtströ om­kring sig i stor mängd en mecenat som formligen gödslade med pengargödsla (ngt) (med ngt)sedan 1648Subst.:vbid1-177263gödslande, vbid2-177263gödsling