Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
göd·ning·en●det att göda
jordbr.JFRcohyponymjordförbättring
övergödning○äv. konkret(konstgjort) medel med näringsämnen, använt för att göda jord
SYN.synonym(konst)gödsel
gödningsmedelblomstergödningkonstgödningaskan användes som gödninggödning (av ngt)sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. göþning