Svensk ordbok 2009, webbversion

gö`dning substantiv ~en ~ar göd·ning·en●det att göda jordbr.JFRcohyponymjordförbättring övergödning○äv. konkret(konst­gjort) medel med närings­ämnen, an­vänt för att göda jord SYN.synonym(konst)gödsel gödningsmedelblomstergödningkonstgödningaskan an­vändes som gödninggödning (av ngt)sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. göþning