Svensk ordbok 2009, webbversion
verb gödde gött, pres. göder
göd·er●ge mycket mat
särsk. till slaktdjur för att det ska växa snabbt och få (fett och) gott kött
bot.kokk.zool.gödkalvgödkycklingövergödagöda kalkonerkalven göddes för att slaktas till bröllopet○äv. med avs. på persongöra mindre mager
gödkurhon har tacklat av under sjukdomen, så nu måste hon gödas○äv. med avs. på (kruk)växt m.m.ge gödningsämnen
krukväxterna göds bara under den ljusa delen av året○äv. bildligtgöra rik
direktörerna göddes med feta bonusargöda ngtslakta den gödda kalven (för ngn)sekalv 1
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. göþa ’göra god; förbättra; göda’; bildn. till god
Subst.:vbid1-177201gödande,
gödning