Svensk ordbok 2009, webbversion

gö`da verb gödde gött, pres. göder göd·er●ge mycket mat särsk. till slakt­djur för att det ska växa snabbt och få (fett och) gott kött bot.kokk.zool.gödkalvgödkycklingövergödagöda kalkonerkalven göddes för att slaktas till bröllopet○äv. med avs. på persongöra mindre mager gödkurhon har tacklat av under sjukdomen, så nu måste hon gödas○äv. med avs. på (kruk)växt m.m.ge gödnings­ämnen kruk­växterna göds bara under den ljusa delen av året○äv. bildligtgöra rik direktörerna göddes med feta bonusargöda ngtslakta den gödda kalven (för ngn)sekalv 1 sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. göþa ’göra god; förbättra; göda’; bildn. till god Subst.:vbid1-177201gödande, gödning