Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
gyll·en·et●nästan enbart i sammansättn.
(typ av) korsblommig växt med gula blommor
bot.berggyllensommargyllenstrandgyllenåkergyllensedan 1864till gyllene
substantiv,
plur. ~, n-genus
gyll·en●typ av utländskt guldmynt
av dukat- el. guldentyp
histor.numism.ungersk gyllen○äv. om motsvarande mynt i silver○äv. om liknande svenskt myntGustav Vasas hela gyllensedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. gyllen; av lågty. güllen med samma betydelse, variant av gulden
substantiv,
plur. ~, n-genus el. neutr.
gyll·en●typ av äpple
kokk.grågyllenvitgyllensedan 1756jfr fra. pomme dorée med samma betydelse; se gyllene