Svensk ordbok 2009, webbversion

gyck`lare substantiv ~n äv. vard. gycklarn, plur. ~, best. plur. gycklarna gyckl·ar·en●kring­vandrande spel­man och pajas mest histor.psykol.scen.yrk.gycklarföljemarknadsgycklareom en gycklare blir slagen skall det inte gäldas, hette det i de gamla lagarna○äv. all­männare (fullt brukligt)skämtare en scenens tragi­komiske gycklaresedan 1620Gycklarnas afton.Titel på film av Ingmar Bergman (1953)