Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
gunst·ig●välvillig
ofta om högt uppsatt person
ngt åld.admin.psykol.JFRcohyponymnådig 2
konungen var sina tjänare gunstig○ngn gång äv. om handling o.d.han var på ett gunstigt humör○äv. bildligtfördelaktig
må vindar och vågor vara er gunstigaen gunstig ödets nyck○äv. iron. el. skämts. om högfärdig person e.d.vard.nog ska vi kunna råda bot på gunstig herrns olatersedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. gönstogher