Svensk ordbok 2009, webbversion
gull`a
verb ~de ~t
gull·ar●smeka och tala vänligt
med ngn
vard.komm.hon låg och gullade med det nyfödda barnet○ibl. bildligtvarför gullar statsministern plötsligt med oppositionsledaren?gulla (med ngn/ngt)sedan 1972till gull, guld
Subst.:vbid1-175860gullande